Jag passade på att städa garderoben och mitt skafferi som var jävligt rörigt och skitigt. Så lite har jag fått gjort.. Kan man förvänta sig så mycket av en söndagkväll när man bor här?! Jag tror inte det va .. Jag vill bara sluta skolan nu, lämna de gamla bakom mig. Flytta här ifrån helt enkelt..
Människor som man trodde var viktiga visar sig mer och mer inte vara så viktiga. Jag märker verkligen vilka mina riktiga vänner är. Det är de jag kommer att ha kvar sen efter att jag flyttat också, resten kommer försvinna..

Ibland är jag rädd för att jag förväntar mig mer utav livet än vad det egentligen kan erbjuda? Jag kan vara så fruktansvärt glad och stark ibland, men sen så kommer jag till mina mörka dagar. Helgen har varit jättemysig men det har också även varit en del turbolens som jag inte alls hade räknat med skulle inträffa. Jag orkar inte med allting, det följer mig som ett foster. Släpp mig, låt mig vara..Låt mig få bli egen någongång! Måste min barndom följa mig? Finns det något sätt att bara klippa banden och börja om på nytt?

Idag är jag ingen rolig människa, allt är pest och pina och allting är utan hopp..
Imorgon börjar en ny vecka, jag ska försöka göra den till något bra!